Avsaknad av lagstiftning mot ryska fastighetsköp väcker kritik

Sverige saknar fortfarande lagstiftning för att stoppa utländska uppköp av fastigheter som kan hota rikets säkerhet. Problematiken rör främst ryska aktörer som äger hus och lokaler i närheten av känslig infrastruktur, vilka experter befarar kan användas för spionage eller sabotage. Trots att frågan har utretts under nio års tid har inga konkreta lagförslag röstats igenom i riksdagen. Kritiken mot den långsamma processen är omfattande. Peter Hultqvist (S), tidigare försvarsminister, menar att de gångna åren inte har nyttjats effektivt för att täppa till de juridiska luckorna. Diskussionen handlar om att hitta en balans mellan äganderätten och behovet av nationell säkerhet, där nuvarande lagstiftning inte ger staten mandat att ingripa vid misstänkta strategiska fastighetsförvärv. Försvarsmakten och Säkerhetspolisen har vid flera tillfällen pekat på riskerna med att främmande makt etablerar sig nära militära anläggningar eller viktig civil infrastruktur. Utan en ny lag står myndigheterna utan verktyg för att förhindra att fastigheter hamnar i händerna på aktörer som agerar för främmande staters räkning. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram ett nytt ramverk, men tidsplanen är fortfarande osäker.