Byggnader pekas ut som nyckeln till Sveriges energiberedskap

Debatten om Sveriges framtida energiförsörjning domineras för närvarande av behovet av ny elproduktion, där fokus ligger på kärnkraft, vindkraft och utbyggnad av stamnätet. Representanter från bygg- och fastighetsbranschen lyfter nu fram att en kritisk aspekt av energiberedskapen förbises: potentialen i landets befintliga byggnadsbestånd. Genom energieffektivisering och smart styrning av byggnader kan en betydande mängd el frigöras snabbare än vad ny produktion kan tas i bruk. Byggnader står idag för en stor del av Sveriges totala energianvändning. Genom att investera i modern teknik för energioptimering och efterisolering kan fastigheter fungera som en sorts virtuella kraftverk. När efterfrågan på elnätet är som högst kan smarta byggnader dra ner sin förbrukning eller använda lagrad energi, vilket minskar belastningen på systemet och sänker behovet av dyr och fossilbaserad reservkraft. Ur ett försvarspolitiskt och säkerhetsmässigt perspektiv är en robust byggnadsskatt även en fråga om civil beredskap. Byggnader som kräver lite energi för att hålla värmen är mer motståndskraftiga vid eventuella elavbrott eller krissituationer. Debattörerna menar att politiska beslut och ekonomiska incitament måste styras om för att inkludera energieffektivisering som en bärande pelare i den nationella energistrategin. Framtidens energisystem kräver en balans mellan produktion och konsumtion. Genom att betrakta fastigheter som aktiva komponenter i elnätet snarare än passiva förbrukare kan Sverige nå sina klimatmål och stärka energisäkerheten mer kostnadseffektivt. Det krävs nu en politisk vilja att se bortom enbart kraftverken och även inkludera de miljoner kvadratmeter tak och väggar som redan finns.