Frågan om att avskaffa tidsomställningen inom EU har fått nytt liv efter att ha legat på is. Medlemsländerna väntas återuppta diskussionerna nästa år för att försöka enas om ett slutdatum för sommar- och vintertid.
Frågan om att avskaffa den årliga tidsomställningen har återigen aktualiserats inom EU. Redan 2019 röstade Europaparlamentet för att slopa systemet med sommar och vintertid, men beslutet har sedan dess legat på is i väntan på att medlemsländerna i ministerrådet ska enas om en gemensam väg framåt.
Johan Danielsson, som fungerar som huvudförhandlare i frågan, pekar på att pandemin fördröjt processen men ser nu en öppning för att ett beslut kan fattas under nästa år. Flera länder som innehar eller står inför ordförandeskapet i EU, däribland Litauen, Grekland och Italien, driver på för en förändring. En konsekvensanalys genomförs nu av EU-kommissionen för att underlätta samordningen mellan länderna.
De ursprungliga argumenten för tidsomställningen, som infördes i Sverige 1980 för att spara energi, anses inte längre vara giltiga. Forskning visar att energibesparingarna uteblir och att energiförbrukningen i vissa fall till och med ökat. Samtidigt lyfts negativa hälsoeffekter fram, då studier indikerar att upp till 20 procent av befolkningen påverkas negativt av tidsomställningarna.
Inom debatten växer stödet för att permanent införa normaltid. Förespråkare betonar att när vinsterna med dagens system saknas och människor drabbas av sömnstörningar och ohälsa, finns det starka skäl att gå vidare med ett avskaffande. Utmaningen ligger nu i att medlemsstaterna ska lyckas samordna sig för att undvika ett lapptäcke av olika tidszoner inom unionen.
Upphovsrättsinformation: Innehållet ovan är en oberoende sammanfattning framtagen av Opinera i informationssyfte. Opinera äger inte och gör inte anspråk på det redaktionella material som sammanfattningen baseras på. Alla rättigheter till originalartikeln tillhör den ursprungliga utgivaren (TV4). Vid eventuella felaktigheter eller invändningar, kontakta oss.