Forskning ifrågasätter värnpliktens roll som skola i medborgarskap

En ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) utmanar den etablerade uppfattningen om att värnplikten fungerar som en karaktärsdanande skola för unga vuxna. Genom att analysera tidigare studier har forskare undersökt om militärtjänstgöring leder till ett ökat samhällsengagemang eller förändrat beteende i det civila livet. Studien har granskat faktorer som valdeltagande, benägenhet att ge blod, kriminalitet och allmän tillit till andra människor. Resultaten visar att det saknas vetenskapligt stöd för att värnplikten i sig gör unga till bättre samhällsmedborgare jämfört med kontrollgrupper som inte genomfört tjänstgöring. Forskningen pekar på att de positiva egenskaperna ofta redan finns hos de individer som väljs ut för tjänstgöring. Peter Bäckström, som författat rapporten, konstaterar att många svenskar har en positiv bild av sin tid i försvaret, men betonar att personliga upplevelser inte är detsamma som mätbara attitydförändringar. Han menar att även om utbildningen är effektiv för att skapa stridsdugliga förband, finns det inget som tyder på att den orsakar genomgripande förändringar i unga människors värderingar eller framtida samhällsnytta. Bland de värnpliktiga själva råder det delade meningar om utbildningens påverkan. Medan vissa upplever att försvarsmakten lär dem att ta ansvar för sin omgivning, ser andra tjänstgöringen främst som en naturlig del av mognadsprocessen som ändå sker i den aktuella åldern. Rapporten kommer i en tid då värnplikten återigen spelar en central roll i det svenska försvaret.