Indragen assistans i Tibro väcker frågor om LSS och livskvalitet

Situationen för personer med funktionsnedsättning har hamnat i fokus efter att Tibro kommun valt att dra in assistansen för en MS-sjuk man. Trots en förvärrad sjukdomsbild och ett ökat hjälpbehov bedömde kommunen att personlig assistans inte längre var nödvändigt. Istället hänvisas individen till hemtjänst, vilket har lett till en kraftig försämring av livskvaliteten och begränsade möjligheter till ett socialt liv. Beslutet har väckt kritik kring hur kommuner tillämpar lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Den enskildes rätt till ett värdigt liv ställs mot kommunala bedömningar av vad som utgör grundläggande behov. I detta fall har anhöriga fått kliva in för att täcka upp för den förlorade assistansen, vilket lyfter frågan om rättssäkerheten i biståndsbedömningar. Debatten om personlig assistans är en återkommande politisk fråga i Sverige, där gränsdragningen mellan statligt och kommunalt ansvar ofta diskuteras. Kritiker menar att hårda bedömningar på kommunal nivå riskerar att isolera individer och att systemet inte tar tillräcklig hänsyn till progressiva sjukdomsförlopp. Fallet i Tibro illustrerar de praktiska konsekvenserna av när stödsystemen stramas åt.