Kostnaden för Stockholms nya tunnelbana rusar mot 100 miljarder kronor

Kostnaderna för den omfattande utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm har reviderats uppåt flera gånger. Den senaste prognosen visar att slutnotan landar på närmare 100 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning jämfört med de ursprungliga beräkningarna. Projektet, som finansieras genom en kombination av statliga medel, regionbidrag och kommunala åtaganden, har blivit en central fråga i debatten om samhällsplanering och offentliga investeringar. Förvaltningen bakom utbyggnaden betonar att kostnadsökningarna inte beror på misskötsel eller att projektet har gått snett. Istället pekar man på externa faktorer som drivit upp priserna, däribland kraftigt ökade materialkostnader, inflation och oförutsedda geologiska utmaningar vid sprängningsarbeten djupt under staden. Den långa tidsplanen gör också att projektet är känsligt för förändringar i världsekonomin. Beslutet att bygga ut tunnelbanan fattades ursprungligen inom ramen för Sverigeförhandlingen, där bostadsbyggande kopplades samman med infrastruktur. Trots den skenande prislappen framhåller ansvariga att nyttan med projektet, i form av ökad kapacitet och möjliggörande av tusentals nya bostäder, fortfarande överväger kostnaderna. Frågan om hur de ökade utgifterna ska fördelas mellan staten och regionen förblir dock ett ämne för politisk diskussion.