Krav på att Nato stärker den civila beredskapen efter svensk modell

Den svenska regeringen inrättade under föregående sommar två nya beredskapssektorer, baserat på förslag från utredningen om näringslivets försörjningsberedskap. Åtgärden syftar till att stärka landets förmåga att upprätthålla kritiska flöden av varor och tjänster vid kris eller krig genom ett tätare samarbete mellan det offentliga och det privata näringslivet. Nu lyfts krav på att även Nato bör genomföra liknande reformer för att stärka den kollektiva civila beredskapen. Argumentet är att alliansens fokus på militär förmåga behöver kompletteras med en mer robust civil infrastruktur och försörjningssäkerhet. Detta anses vara en förutsättning för att de militära målen ska kunna uppnås i en modern konfliktsituation där gränserna mellan civilt och militärt suddas ut. Bakgrunden till förslaget är den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa, vilket kräver att medlemsländerna kan garantera energi, livsmedel och logistik även under extrem press. Genom att Nato utvecklar gemensamma standarder och sektorer för civil beredskap kan medlemsstaternas motståndskraft öka. Detta skulle innebära en tydligare roll för näringslivet inom ramen för det kollektiva försvaret.