Riksidrottsförbundet kräver en miljard kronor mer per år för att rädda svensk idrott och folkhälsa. Brist på anläggningar och stöd till elitidrottare pekas ut som de största utmaningarna.
Debatten om den svenska idrottens finansiering har intensifierats efter att Riksidrottsförbundet presenterat ett krav på en årlig budgetökning om en miljard kronor. Kravet syftar till att adressera brister inom både breddidrotten och elitverksamheten, där resurserna under lång tid ansetts otillräckliga i förhållande till de politiska målsättningarna.
Inom breddidrotten pekas bristen på anläggningar ut som ett kritiskt problem. Trots att politiker ofta lyfter fram idrottens betydelse för folkhälsa, integration och gemenskap, leder bristen på hallar och planer till att barn ställs i kö och föreningar tvingas neka nya medlemmar. Problematiken förstärks i växande bostadsområden där planeringen för idrottsytor ofta nedprioriteras till förmån för bostadsbyggande.
Samtidigt som kraven på internationella medaljer och framgångar kvarstår, vittnar företrädare om att stödet till elitidrotten och de aktiva strax under världstoppen är för lågt. Riksidrottsförbundets förslag innebär att 600 miljoner kronor avsätts till anläggningar och 150 miljoner till elitidrott, medan resterande del ska användas för att stimulera fysisk aktivitet hos barn och unga.
Frågan ställer nu politikerna inför ett vägval mellan retorik och praktisk handling. Medan de ideella krafterna och kommunerna hittills burit en stor del av ansvaret, menar företrädare att det nu krävs statliga budgettillskott för att täppa till de hål som uppstått i systemet och säkra återväxten inom svensk idrott.
Upphovsrättsinformation: Innehållet ovan är en oberoende sammanfattning framtagen av Opinera i informationssyfte. Opinera äger inte och gör inte anspråk på det redaktionella material som sammanfattningen baseras på. Alla rättigheter till originalartikeln tillhör den ursprungliga utgivaren (TV4). Vid eventuella felaktigheter eller invändningar, kontakta oss.