Kritik mot beslut att låta Ryssland återvända till hockey-VM

Beslutet från idrottens internationella skiljedomstol Cas att ge ryska landslag klartecken för deltagande i internationella turneringar har skapat en intensiv debatt om kopplingen mellan sport och utrikespolitik. Frågan har bäring på den diplomatiska isoleringen av Ryssland som inleddes efter den fullskaliga invasionen av Ukraina, där idrotten har varit en av de tydligaste arenorna för sanktioner. Inom svensk idrottsrörelse och bland politiska bedömare finns en oro för att Ryssland använder internationella framgångar i propagandasyfte. Kritiker menar att en återkomst för ryska idrottare till de stora scenerna undergräver västvärldens samlade markering mot landets agerande. Det svenska ställningstagandet har hittills varit restriktivt, men beslutet från Cas sätter nu press på nationella förbund att hantera situationen. Det finns en inbyggd konflikt mellan idrottens principer om politisk neutralitet och det utrikespolitiska behovet av att frysa ut stater som bryter mot internationell rätt. Medan vissa förespråkar att idrotten ska stå över politiken, argumenterar andra för att det i fallet Ryssland är omöjligt att skilja de två åt, särskilt givet den nära kopplingen mellan den ryska statsledningen och landets elitidrott. Sverige och övriga nordiska länder har tidigare intagit en enad front i frågan. Den nya utvecklingen kräver nu att de nationella förbunden och politiska företrädare tar ställning till om de ska acceptera internationella beslut eller fortsätta verka för en bojkott. Frågan handlar i förlängningen om huruvida idrotten kan fungera som ett verktyg för diplomatiskt tryck i kristider.