Kritik mot myndigheters samarbete kring säkerhetshot

Riksrevisionen har genomfört en omfattande granskning av samarbetet mellan Migrationsverket och Säkerhetspolisen gällande hanteringen av ärenden som kan utgöra säkerhetshot. Granskningen visar på betydande brister i hur myndigheterna identifierar och följer upp individer som kan kopplas till terrorism eller spionage. Ett centralt problem som identifierats är bristen på informationsutbyte. Riksrevisionen konstaterar att värdefull information ofta inte når fram i tid, vilket leder till att personer med kopplingar till våldsbejakande extremism eller främmande makt kan beviljas uppehållstillstånd. Detta beror dels på juridiska hinder, men också på interna rutiner och resursbrister hos de berörda myndigheterna. Utöver brister i informationsflödet pekar rapporten på att det saknas en effektiv uppföljning av de ärenden där säkerhetshot har identifierats. I flera fall har åtgärder som utvisningsbeslut inte kunnat verkställas, samtidigt som myndigheternas kontroll över personernas vistelse i landet har varit bristfällig. Detta skapar enligt Riksrevisionen sårbarheter i det svenska säkerhetssystemet. För att komma till rätta med problemen rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ser över lagstiftningen kring sekretess och informationsutbyte mellan myndigheter. Man betonar även vikten av att Migrationsverket och Säkerhetspolisen utvecklar gemensamma arbetsmetoder för att säkerställa att misstänkta säkerhetshot prioriteras och hanteras med större precision än vad som sker i dagsläget.