Kritik mot polisens utredning av skolattacken i Örebro

I en ny bok riktas allvarlig kritik mot polisens hantering av utredningen efter massmordet på Risbergska skolan i Örebro. Författaren Mattias Beijmo hävdar att polisen har förbisett viktiga digitala spår, däribland kontakter med andra personer och bokmärken till högerextrema tidskrifter på gärningsmannens dator. Enligt Beijmo har dessa fynd inte redovisats öppet trots att de kan indikera ett ideologiskt motiv bakom dådet. Kritiken gör gällande att polisen tidigt fattade ett strategiskt beslut om att dådet saknade ideologiska kopplingar, vilket ska ha påverkat omfattningen av de digitala efterforskningarna. Beijmo menar att det kan ha funnits en rädsla hos myndigheten för att en bekräftelse av politiska motiv skulle kunna utnyttjas i desinformationskampanjer och leda till destabilisering av det svenska samhället. Polisen i Örebro avvisar bestämt anklagelserna om brister i utredningen. Biträdande polisområdeschef Henrik Dahlström betonar att arbetet har bedrivits med omfattande resurser och internationellt stöd, men att utredningen begränsas av de juridiska ramverk som gäller när en gärningsperson är avliden. Debatten belyser en principiell fråga kring hur myndigheter kommunicerar motiv vid grova våldsbrott och var gränsen går mellan en polisiär utredning och behovet av att motverka samhällsstörande desinformation. Beijmo drar paralleller till länder som Finland och Tyskland för att argumentera för vikten av att gå vidare i granskningen av möjliga extremistkopplingar.