Kritik mot snåla svenska satsningar på halvledare

Den globala konkurrensen om halvledarproduktion har hårdnat avsevärt de senaste åren, då komponenterna blivit centrala för både den gröna omställningen och nationell säkerhet. Mikael Östling, professor vid KTH, riktar nu kritik mot att de svenska satsningarna på området är alldeles för blygsamma i jämförelse med omvärlden. Sverige har en historiskt stark position inom specifika nischer av halvledarindustrin, men riskerar att hamna på efterkälken när USA och länder i Asien investerar miljardbelopp i forskning och produktion. Frågan har bäring på industripolitiken då halvledare är en förutsättning för svensk exportindustri, inte minst inom fordonssektorn och telekom. Kritiken fokuserar på behovet av en mer proaktiv statlig styrning och finansiering för att säkra Sveriges roll i den globala värdekedjan. Utan kraftfulla politiska beslut och ekonomiska anslag riskerar svenska innovationer att kommersialiseras i andra länder där stödsystemen är mer generösa. Debatten om halvledare rör även strategisk autonomi inom EU, där medlemsländerna uppmanas att minska sitt beroende av import från osäkra regioner. För svensk del innebär detta en balansgång mellan marknadsekonomiska principer och behovet av statliga interventioner för att bibehålla teknisk kompetens och konkurrenskraft.