Kung Haralds tal om inkludering får förnyad politisk betydelse

Kung Haralds tal från 2016 har åter fått stor spridning efter beskedet om hans död. Talet, som hölls i slottsträdgården, fokuserade på ett inkluderande Norge och betonade att landet består av människor med olika bakgrunder, trosuppfattningar och sexuell läggning. Det har beskrivits som ett av de mest betydelsefulla ögonblicken under hans regeringstid. Inom norsk politik och samhällsdebatt ses talet som en vändpunkt för monarkins roll i det moderna Norge. Genom att lyfta fram att norrmän även är de som invandrat från Afghanistan eller Pakistan, samt de som tror på Gud eller Allah, lyckades kungen ena en splittrad nation. Detta budskap har hyllats av politiska ledare över hela det politiska spektrumet som ett försvar för liberala värderingar och mänskliga rättigheter. Särskilt betonades kungens förmåga att agera som en samlande kraft i frågor som rör mångfald och acceptans. Talet blev en symbol för den norska sammanhållningen efter terrordåden den 22 juli, trots att det hölls flera år senare. Politisk expertis menar att Harald genom sina ord definierade vad det innebär att vara en modern monark i en demokrati. Reaktionerna från både krönikörer och politiker i Norden visar på talets långvariga inverkan. Det har lyfts fram som ett föredöme för hur ett statshuvud kan använda sin ceremoniella roll för att främja demokratiska värderingar utan att överskrida sina konstitutionella befogenheter. Kungens ord anses i dag utgöra en viktig del av det norska kulturarvet och den politiska historien.