Regioners slopade miljonviten kan strida mot lagen

Nio svenska regioner valde att efterskänka krav på vite uppgående till totalt 375 miljoner kronor när företaget Cambio inte levererade det nya journalsystemet Cosmic enligt den ursprungliga tidsplanen. Istället för att kräva in pengarna tecknade regionerna tilläggsavtal som flyttade fram leveransdatumen, vilket innebar att vitet aldrig föll ut. Hanteringen får nu skarp kritik från juridiska experter. Andrea Sundstrand, professor i offentlig rätt, menar att agerandet kan strida mot upphandlingslagstiftningen. Enligt Sundstrand utgör eftergiften en väsentlig ändring av kontraktet, vilket i praktiken innebär att man ger bort skattebetalarnas pengar till ett privat bolag utan att ha laglig grund för det. Regionernas företrädare har försvarat beslutet med att prioriteringen låg på att få systemet på plats snarare än att driva en juridisk process om vite. De menar att ett strikt utkrävande av vitet skulle ha kunnat riskera projektets genomförande och samarbetsklimatet med leverantören. Frågan berör gränslandet mellan politisk styrning av gemensamma resurser och upphandlingsrättsliga principer. Kritiker pekar på att när politiskt styrda organisationer väljer att inte följa avtalade sanktioner, undermineras konkurrensneutraliteten och respekten för hur offentliga medel hanteras i stora it-projekt.