Riksbanken pressas till räntehöjning trots låg underliggande inflation

Trots att den energirensade inflationen i Sverige landade på 0,5 procent i september förbereder sig Riksbanken för ytterligare en räntehöjning i november. Denna diskrepans mellan låga inflationssiffror och en stram penningpolitik beror främst på den svaga svenska kronan och centralbankens behov av att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Riksbanken befinner sig i en svår balansgång där den politiska och ekonomiska pressen ökar. En svag valuta gör importvaror dyrare, vilket riskerar att driva upp inflationen igen framöver. Detta tvingar direktionen att agera proaktivt snarare än att enbart reagera på de senaste månadssiffrorna, trots att hushåll och företag redan är hårt pressade av de höga lånekostnaderna. Den svenska räntepolitiken styrs även i hög grad av vad de stora centralbankerna i omvärlden gör, särskilt den europeiska centralbanken ECB och amerikanska Fed. Om Riksbanken skulle avvakta med höjningar medan andra höjer, riskerar kronan att försvagas ytterligare, vilket skulle motverka målet om prisstabilitet. Samtidigt växer debatten om huruvida Riksbankens agerande är för aggressivt givet den inhemska ekonomins inbromsning.