Ryssland försöker skrämma Europa till att minska stödet för Ukraina

Ryssland anklagas för att genomföra riktade påverkansoperationer och aggressioner för att skrämma EU-medborgare inför kommande val. Syftet uppges vara att så tvivel kring det fortsatta stödet till Ukraina genom att framställa kriget som ett eskalerande hot mot Nato-länder. Kreml utnyttjar bland annat ukrainska drönarattacker som ett argument för att hävda att västvärldens inblandning gör Nato-länder till måltavlor. En specifik händelse i Bulgariens ekonomiska zon, där två fartyg attackerades och ett sjönk, tolkas som ett försök att skapa osäkerhet i regionen. Genom att låta krigshotet komma närmare hoppas Moskva att väljare i Europa ska börja ifrågasätta om det militära och ekonomiska stödet till Ukraina är värt de säkerhetspolitiska riskerna. Denna psykologiska krigföring syftar till att splittra sammanhållningen inom EU och Nato. Frågan om fortsatt stöd till Ukraina väntas bli en central del i flera viktiga europeiska val under det kommande året. Samtidigt som Ukraina kämpar för sin överlevnad efter flera års illegalt anfallskrig, ställs europeiska ledare inför utmaningen att balansera allmänhetens oro mot behovet av att upprätthålla försvaret av internationell rätt. Debatten handlar nu om huruvida Europa ska fortsätta stå emot ryska påtryckningar eller ge vika för vad som beskrivs som ett nukleärt beväpnat översitteri.