Svenska elevers kunskaper har fallit tillbaka till 1960-talets nivåer enligt nya analyser. Särskilt allvarlig är utvecklingen för svaga elever och kunskaper i läsförståelse.
Svenska elevers kunskapsnivåer befinner sig nu på samma nivå som vid införandet av enhetsskolan 1961. Efter en period av förbättring som kulminerade vid mitten av 1980-talet har resultaten genomgått en långsiktig nedgång. Trots vissa tillfälliga återhämtningar efter den så kallade Pisa-chocken 2011 visar de senaste mätningarna på en oroväckande trend där kunskapstappet återigen tilltar.
Utvecklingen präglas av en ökad polarisering inom skolsystemet. Skillnaderna mellan de elever som presterar bäst och de som presterar sämst ökar markant. Det är framför allt eleverna i bottensegmentet som tappar mest mark, vilket bekräftas av både nationell statistik och internationella mätningar. Dessutom syns en geografisk klyfta där kunskapsförsämringen är mer påtaglig i landsbygdskommuner än i storstäderna.
Särskilt kritiskt är tappet inom läs och ordförståelse, vilket anses spegla bredare samhällsförändringar och förändrade läsvanor. Denna långvariga nedgång tog fart under samma period som stora strukturella förändringar genomfördes i det svenska skolväsendet, däribland kommunaliseringen av skolan och införandet av olika skolreformer.
Debatten om skolans resultat är en central politisk fråga som berör både statlig styrning och likvärdighet. Frågan om huruvida ansvaret bör ligga kvar på kommunal nivå eller återföras till staten, samt hur de ökade kunskapsklyftorna ska överbryggas, fortsätter att vara en av de mest prioriterade punkterna på den politiska agendan.
Upphovsrättsinformation: Innehållet ovan är en oberoende sammanfattning framtagen av Opinera i informationssyfte. Opinera äger inte och gör inte anspråk på det redaktionella material som sammanfattningen baseras på. Alla rättigheter till originalartikeln tillhör den ursprungliga utgivaren (TV4). Vid eventuella felaktigheter eller invändningar, kontakta oss.