USA lämnar Irak militärt men behåller kontrollen över oljemiljarderna

USA drar nu tillbaka sina sista soldater från Irak drygt två decennier efter invasionen 2003. Trots det militära tillbakadragandet bibehåller USA ett betydande inflytande över landets ekonomi och viktigaste resurs. Genom ett system där Iraks oljeintäkter deponeras hos den amerikanska centralbanken Federal Reserve behåller Washington ett kraftfullt påtryckningsmedel. Bakgrunden till detta arrangemang sträcker sig tillbaka till tiden efter invasionen, då systemet skapades för att skydda irakiska tillgångar från skadeståndskrav. I praktiken innebär det att Irak måste ansöka om att få tillgång till sina egna dollarreserver. Detta ger USA möjligheten att övervaka och begränsa transaktioner, officiellt för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt med kopplingar till Iran. Maktförhållandet är komplicerat då Irak är starkt beroende av tillgången till dollar för att betala löner och finansiera import. USA har vid flera tillfällen använt kontrollen över valutaflödet för att sätta press på den irakiska regeringen i politiska frågor. Samtidigt som de sista förbanden lämnar marken förblir de ekonomiska banden och kontrollmekanismerna en central del av den geopolitiska relationen. För Irak innebär situationen en balansgång mellan behovet av ekonomisk stabilitet och önskan om fullständig suveränitet. För USA fungerar kontrollen över oljepengarna som en försäkring för att behålla ett strategiskt inflytande i regionen även utan en permanent militär närvaro. Utvecklingen visar hur modern utrikespolitik i allt högre grad förs genom finansiella institutioner snarare än enbart genom militär styrka.