Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som får unga män att rösta i allmänna val. Studien visar att värderingar och tidiga vanor spelar en större roll för män än för kvinnor.
En ny studie från Högskolan Dalarna har kartlagt röstningsvanor hos unga genom att följa 1 700 individer under tolv års tid. Resultaten visar att faktorer som påverkar valdeltagandet skiljer sig åt mellan könen, där unga män styrs mer av specifika värderingar och vanemönster än unga kvinnor.
För unga män är synen på det medborgerliga engagemanget helt avgörande. Om en ung man anser att det är en plikt att vara engagerad i samhället är sannolikheten stor att han röstar, medan en känsla av att den egna rösten är betydelselös leder till att man avstår. Studien visar också att röstning är ett tydligt vanebeteende, särskilt bland män. Den som har röstat en gång tenderar att fortsätta göra det i högre utsträckning än de som avstår första gången.
Skillnaderna i valdeltagande mellan könen är fortfarande tydliga, där kvinnor generellt röstar i högre utsträckning än män. I det senaste valet röstade 86 procent av de kvinnliga förstagångsväljarna, jämfört med 81 procent av männen. Forskarna pekar på att utbildningsnivå är en nyckelfaktor, då kvinnor idag ofta presterar bättre i skolan, vilket korrelerar med ett högre politiskt engagemang.
Skolans roll lyfts fram som central för att utjämna skillnaderna i framtiden. Enligt forskarna räcker det inte med att skolan förmedlar ren information om partier och valsystemet. Det krävs även insatser för att stärka elevernas medborgerliga värderingar och självförtroende för att säkerställa att fler unga män tar sig till valurnorna.
Upphovsrättsinformation: Innehållet ovan är en oberoende sammanfattning framtagen av Opinera i informationssyfte. Opinera äger inte och gör inte anspråk på det redaktionella material som sammanfattningen baseras på. Alla rättigheter till originalartikeln tillhör den ursprungliga utgivaren (TV4). Vid eventuella felaktigheter eller invändningar, kontakta oss.